top of page

Tid att lämna en totalt förvirrad vänster

GÖRAN ADAMSSON, EXKLUSIVT FÖR MALMÖLISTANS HEMSIDA

När jag 2001 fick jobb inom akademin noterade jag hur mina kollegor hela tiden uppskattande pratade om "mångfald". Jag försökte ta reda på vad det var - jag var ju ny och ville gärna delta i den kollektiva entusiasmen. Men ingen kunde riktigt förklara. Man applåderade, tyckte jag, rakt in i mörkret. Jag ville veta mer och tog reda på att alla universitet och högskolor hade publicerat s.k. "mångfaldsplaner". Allesammans gick tillbaks till en 260-sidig socialdemokratisk rapport från 2000, som i sin tur gick tillbaks till - just det - Mona Sahlin. Det blev en bok av det som fick titeln Svensk mångfaldspolitik - En kritik från Vänster (2014). Varför från vänster? Eftersom mångfaldsentouraget gått vilse politiskt. Om vi lite närmare studerar de idéer som mångfald och "multikulturalism" bygger på tror vi kanske först att det smugit in sig en bugg i analysen. Det verkar ju Gud Förbjude vara en reaktionär ideologi som ligger bakom! - och det kan ju inte rimligen vara sant? Jo, det kan det. Bakom den progressiva fernissan ligger ett ärkekonservativt tankegods och att det försvaras av en förvirrad vänster gör saken än mer ironisk - eller tragisk - beroende på vilken läggning man har. Låt mig förklara med några exempel.

Mångfaldsentouraget tycker religion är mycket viktig. Kanske inte kristendom, men ändå. Det är viktigt att vi får be, och bönerum inrättas på löpande band runtom i landet, medan Karl Marx roterar i sin grav som en industrisvarv. "Religionen är ett opium för folket", sa han ju för den som minns. Öppna vilken textbok som helst i politisk teori. Var hittar man de som är knäsvaga för religionen? Just det. Längst ut till höger. Bland konservativa och reaktionärer. Och nu också - Read all about it! - bland en identitetsvänster som spelat bort de politiska korten så till den milda grad att de skulle blivit doppade i tjära och fjädrar av klassiska socialister som ännu kunde stava till ordet progressiv.

"Information till dig som är gift med ett barn" - informerade Socialstyrelsen häromåret i osviklig upplysningsiver. Känns det inte helt hundra i ett land som letar efter pedofiler bakom varje buske? Ta det lugnt! Världen är komplex och underbar! Who are we to judge? Om det är fint för dem är det fint för oss. Jo, det är sant att ett och annat flickebarn på 8 bast gråter och står i på youtubeklipp medan en äldre kärlekskrank herre försöker sluta henne i sina armar, men vi är Toleranta och lägger vi oss i är vi rasister, och det kan dessutom få till resultat att deras autentiska livsform går förlorad, och då är ju valet givet att ge flickan en näsduk och en klapp på kinden. Synd förresten att socialister av gamla skolan inte förstod värdet av "kulturell mångfald" utan ställde till det och lyfte miljoner arbetare ur fattigdom, för om de inte varit så politiskt klåfingriga hade vi haft en massa autentiskt armod kvar överallt som vi mer lyckligt lottade kunnat bevittna i passiv förtjusning, gripna över världens mångfald av lyx och fattigdom.

Nationalism - ja, det är fult! - men etnicitet är väldigt vackert! - lär vi oss på universitetet. Så ligger det till för att nationalism och etnicitet är varandras motsatser, förstår ni! Men om nu etnicitet är så fint, varför hette det då "etnisk rensning" på Balkan i början av 1990-talet? För att etnicitet bara är nationalism bakom en annan taggtråd. All den politiska romantik som den etniska gruppen bygger på - kollektivism, pessimism, sentimentalitet och inte minst känslan av överlägsenhet - är exakt samma politiska romantik som ligger bakom nationalism. Den som tiger om nationalism bör också tiga om etnicitet.

Allt som identitetsvänstern säger har sagts förut - av reaktionären med tvinnade mustascher när han inte gick loss på arbetaren med sin promenadkäpp. Skatorna skrattar sig hesa över att identitetspolitiken försvaras av vänstern samtidigt som den angrips av SD. Finns det hopp? Ja. Nils Littorins Malmölistan - den viktigaste politiska rörelsen i Sverige på årtionden. Malmölistan står för en robust, klassisk vänsterkritik mot en förvirrad pseudovänster som sitter i knät på reaktionärer utan att ha en aning om det.

Göran Adamson, docent

Aktuell med:

Svensk Mångfaldspolitik - En kritik från Vänster (Vulkan, 2020) Nyutgåva

Masochist Nationalism - Multicultural Self-hatred and the Infatuation with the Exotic (Routledge, 2020)

Comments


bottom of page